plåga

Vissa dagar stämmer ingenting. Som idag. På jobbet var allt upp och ned. Folk hade glömt bort hur man står och går, jag hade glömt beställa de där fräsiga kryckorna och en tant höll på att dränka sig själv i bassängen.

När jag äntligen kom hem tuppade jag av på sängen en hel halvtimme. Sedan skulle jag vara pigg och ge mig ut och träna. Men inte var jag pigg. Passet blev en plåga, från början till slut. Som tur var fanns det underhållning längs vägen. Jazzgubbar i gamla stenbrottet, flanörer i parti och minut, husbilsfolk, cyklister, inlineare. En blond baddräktsbrutta som skrevade framför stora teleobjekt (Slitz eller årets badmode? Slitz?). Och himlen! Dramatiska svarta moln över inlandet och lätta fjädrar och solglitter över havet. Vilket skådespel.

Men det var jobbigt ändå.

Den där andra andningen var som bortblåst och benen som bly. Suck.

När jag äntligen kom hem var jag tvungen att tröstfesta till det litegrann. Skön dusch och sedan mat. Möglig ost, knäcke, kokt ägg, oliver.. ja, ni ser ju. Och nu känns det riktigt bra! Benen trötta och nöjda och magen full och glad.

Imorn tar jag nog en vilodag. Bara lite cykling, tre mil eller så. :-)

Natti!