post Vasa

Så var det klart. Hur kan en helg, en dag, passera så snabbt? Går det extra fort när man sett fram mycket emot något? Jag tror det.

Lördagen var grådask, plusgrader och vind. Tilltagande vind. Storm. MeteorologPia stod i mässan och pratade väder. Hela tältet höll på att lyfta, ljusramper och tv-skärmar gungade, men hon var lugnet själv. Ja, man blir nästan lite sjösjuk när man står här, men vinden mojnar till midnatt. Arrangörerna ger sig då ut och rensar, och spåren har gott om tid att frysa ihop. Snabbt före kommer det bli! Och solsken! Ja, men det lät ju lovande.

För även om förnuftet sagt att en fin tid skulle vara omöjlig från led 8, så hoppades man ju. Under sju timmar? Med många mils skidåkning i ryggen, och stakningen som lossnat mer och mer. De nya, hårdare stavarna. Isfört! myste jag. Hoppet växte.

Så söndag natt, uppstigning 03:00, på bussen mot Berga by en trekvart senare. Omkring 5:30 var vi framme och då var det bara till att ställa sig i kö. Till fållorna. Ja, det var kö till alla fållor, även till min, långt där långt bak. Jag hade inte riktigt förstått hur många 15 000 personer är (det är jävligt många, vet jag nu). Så la man in skidorna på ett smart ställe, bredvid en trevlig gubbe, och gick ut för att söka upp Lars som köat till fålla nr3. Så åt man lite smörgås och ägg och så stod man i kö igen, nu till bajamaja. Sedan av med överdragskläder och in i fållan och söka upp det smarta stället (tur jag parkerat bredvid trevlig gubbe, annars hade jag aldrig återfunnit skidorna). Ja, så stod man där och pratade och sedan var det nån som sa, nu har nog starten gått! och jodå, nog rörde det sig därframme. Men inte där bak hos oss.

För det var kö. Det stod still, eller i varje fall så gott som. Så när vi äntligen tog oss upp på myrarna, och man skulle få känna på de hårda fina spåren, ja, då hände absolut ingenting. Det gled inte alls. Det var mjukt och trögt, fastnade i skidorna. Usla spår! Och kö.

Var det såhär det skulle bli? Var det såhär sakta det skulle gå? Jag blev missmodig och dippade direkt. Jävligt hungrig dessutom.

Men efter ett par kontroller med sportdryck och blåbär gaskade jag upp mig. Solen sken ju! Stundvis gav också vinden en skjuts. Man började zickzacka sig fram. Inte kan man bara ge upp så där! Det är kraft i den där stakningen! skrek en skotergubbe till mig och plötsligt kändes det ännu bättre. Fast klockan ville jag inte kolla på.

Inte förrän 45km-passeringen. 4:10. Var det så illa? Missmodig igen. Men funderade, omvärderade. Under åtta timmar, fick jag vara nöjd med.

Och resterande halva blev ändå trevlig, trots många sura miner i spåret. Det var ju kö, som sagt, och när man skulle om var det till att köra emellan eller på sidan av. Inte alltid poppis. Ibland helt omöjligt. Men här och där fanns någon trevlig att växla nåt ord med, bitvis fanns också någon bra rygg att hänga på.

Så närmade man sig mål och hade för omväxlings skull kraft kvar. Bara staka på! När det var några hundra meter kvar gick speakergubbarna på om Anja Pärson och vilken prestation ochochoch, och jag bara undrade varför de skulle snacka om henne, när jag var på väg in? Menar de att riktiga Anja P är här? FÖRE MIG? Och minsann, låg hon inte där och gjorde "sälen" just när jag gled över mållinjen? Jojo. Ja det var ju faktiskt imponerande. Anja P! Nog för att hon är en skiddrottning.. men på tvären? BRA GJORT ANJA! sa jag och hon tittade upp och log. Fast nog undrade jag. Hur var det möjligt?

Ja, tiden då, den blev under åtta med liten marginal. Inte vad jag önskat. Extra surt när käre maken gjort en superprestation och gått i mål 2½h tidigare. Medaljtid! Jag ville ju också göra bra. Lite bra, i alla fall.

Split	Klockan	Tid	Sträcktid	min/ km	km/h	Plac.
Smågan	09:31:32	01:31:32	01:31:33	08:20	7.21	874
Mångsbodarna	10:30:02	02:30:02	58:30	04:30	13.34	716
Risberg	11:22:26	03:22:26	52:24	04:46	12.60	667
Evertsberg	12:23:20	04:23:20	01:00:54	05:05	11.82	565
Oxberg	13:31:44	05:31:44	01:08:24	04:34	13.16	529
Hökberg	14:19:20	06:19:20	47:36	05:18	11.35	495
Eldris	15:07:40	07:07:40	48:20	04:51	12.41	462
Mål	15:49:11	07:49:11	41:31	04:37	13.01	443

Försöker glädja mig åt plockade placeringar och det vackra vädret. Och det känns också lite bättre nu när jag vet att Anja P startade i led fyra.

Och trots första tanken som var aldrig mer, så har jag nu börjat fundera. Hur snabbt behöver jag åka Mattila eller Lindman nästa år för att klara grupp 6? Ja, vi får se.

Men nu, wokdags!