lillov!

Höstledigt i dagar två. Två dar låter inte mycket men man hinner en del. Som att sova lite längre. Känna sig småförkyld men ändå inte. Besöka klätterhallen. Sitta hos frissan två timmar. Kolla möbler på Folkhemmet och jogga jättedåligt med sin man. Göra knäböj i utegymmet. Äta marängsviss. Se tv!

Japp.

Förra helgen var vi i Värmland. Poker och middag för pappa och morbror, som nu båda fyllt pensionär.

Vi hann även med lite skogssightsseing, jag o Lars. Öhmansmilen, den omtalade. Tidigare har jag gnällt om att vi missade höstens lopp där. Now I know better. Satan så gôrigt och dant! För vissa är det enkelt (Lars). För andra (jag) är det hur svårt som helst och man ramlar runt i leran, stukar-nästan foten flera gånger om..

Men fint, så fint! Grönskande mossa i alla tänkbara nyanser, bäckar, stortallar, gammelgranar, kolbottnar, en torpruin.. Vilken trollskog! Så stilla och så ensligt.

Fast sedan var det plötsligt inte så ensligt längre, för vad var det där framme om inte en jägare på pass? Jomen. En riktigt trevlig en, till och med. Visade oss rätt när vi tappat stigen.

Det är nåt visst, ändå, med skogarna därhemma. "Hemma".

?

Well. Imorn tågar jag västerut, till Mallen. Vi siktar på Finallopp på lördag och sedan middag, det blir kul! Känner mig osäker på springformen. I måndags intervallade jag med Lars som hare och det gick rätt bra. Men efter det har det varit stelt, minst sagt - nåt har hänt med höger bak.

Nåja. En mil ska jag väl ta mig runt iaf. Och tiden, den får bli som den blir!

G´night!