I lördags sprang jag & the boys ett lopp, och sen var vi på Lokal. När man gjort en såndär kraftansträngning och festar till det efteråt så kan det resultera i en lite extra rolig och/eller dimmig afton. Det här blev just så, roligt dimmigt.
Det visade sig passa bra, för alla andra var på ungefär samma stadie. Min lilla rara syster, till exempel, snapsade Renat med grabbarna och slängde sedan både saker och tillmälen, åt alla håll. Jag säger då det!
Och mer och mer primitivt blev det.
Där fanns en kille tiggde om stryk. Han stod i vägen, var för snygg, eller något i den stilen, så jag dammade till honom, rejält. Men, vad ska man säga, primitive does the trick, strax senare var vi bästa vänner och sparringpartners.
Sedan var det de där bönderna, fyra unga, som sökte fru, men inte i TV. De var för snälla för att slåss med, men jag slog mig ned för att vila fötterna lite. Det var trevligt, och jag fick både Frozen Margaritas och oanständiga förslag. Det är lite roligt med sånadär förslag, men jag tackar alltid nej. I am bôôôring.
Och så nissen, som, kvällen till ära, enbart pratade engelska. Med värmländsk accent. I've been to New Zealand, u see. När jag skulle gå hem såg jag vakterna slänga ut honom, med huvudet före. Jag trodde han var ganska harmlös.. men något galet hade han väl gjort.
Sedan åkte jag hem, with my crew. Galenpannor!
Nu ska det vara match på tv, jag får väl vara lite seriös och heja på mitt land. Om jag orkar. Fotboll är ju så tråkigt! De bara springer och springer.
//S
Ps. Vårt lag i Stadsloppet blev no 18 av 120! Vi bara sprang och sprang.. Inte illa, va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar