snow (hey oh)

Jag har aktat mig för skogen några dar. Man vill ju inte ha en hundraårig bok i huvudet, helst. Fast nu har det nog lugnat sig, för den här gången.

Det skrämmer mig, det här klimatet.

_________________________________________

För en vecka sedan var vi i Sälen, jag och Gänget. Vi hade många minus, solsken, nysnö; som bäddat för dumdristiga tricks och sköna skratt. Och för bastu, snöbad och öl, manligt tillagad fläskfilé, finwhiskey och kaffe. Vi gjorde även en tripp till Trysil. Njöt av perfekta backar, åt pölse och pratade strunt med norska afterskilandslaget. Afterskilandslaget. Sug på den! :-) På väg tillbaks stod en ståtlig älgtjur och tittade på oss, han var så fin.

En kväll skulle vi gå på Högis, vi stod i kö en timme och frös nästan ihjäl. P gjorde dock sitt bästa för att hålla värmen. Inom loppet av några minuter hade han fått med sig halva kön i en Göteborgsk snapsvisa, så långt under bältet att det var helt osant. Sedan ägnade han sig åt att förolämpa resten av kön, att grisa runt och blåsa ciggrök, men, vad ska man säga, he always gets away! Om det är det pillemariska leendet, de isande blå eller det barnsligt yviga kroppsspråket, vad vet jag. Alla bara smälter.

Sedan kom en barsk vakt och meddelade att stället var fullt. Så vi fick gå till HC istället, titta på Rydell & Quick. Det var inte roligt. De såg ut som sist, de lät som sist, viftade med håret som sist.. Saxofonbruttan hade till och med samma bikini som sist. Enda skillnaden var att de spelade ännu högre än sist, vi fick stoppa papper i öronen.

Sista dagen hyrde jag skidor. Jag åkte skidor när jag var liten, men nu är jag som bambi. Benen far åt olika håll, skidorna wobblar och jag vet inte var jag ska göra av armarna. Det konstiga är att jag ändå blev lite vän med dem den här gången, skidorna alltså. Fast det tog någon timme. Först återupplivades tricksen man körde i lågstadiet; tresexti utan att lämna backen, skidligg, et c, sedan försökte jag mig på att svänga lite med. Det var svårare. Men roligt, som sagt.

Sedan var det söndag och vi skulle åka hem. Jag ville inte åka hem. Ingen av oss ville åka hem.

Det var till och med lite sorgligt att lämna tillbaks V70n, den slöa. Den var så fin och rymlig men ack så snål, en 140-hästars 2,0a, driven av sprit dessutom. Inte mycket att komma med till två ton bil, fullastad med folk och skidor.

Nåja. Det var en härlig helg!