Ska Carola och Liza Minelli sjuga tillsammans? Jag fattar ingenting. De porträtteras sida vid sida i en julkonsertsannons i GP, vareviga dag. Jag är trött på Carola. Och tycker lite synd om Liza M. Miss Minelli ser så seriös och stillsam ut, och anständig. De stora mörka ögonen fulla av jullugn, som sig bör. Carola är raka motsatsen, hon är allting, samtidigt. Vän och vacker och världsvan, med en perfekt anlagd makeup och ett försök till ett million-dollar-smajl. Fast leendet är ansträngt, klänningen för liten, hyllan hissad till nya höjder och själva posen hör hemma i mittuppslaget på Playboy Magazine. Vad är det hon vill uppnå, Carola? Vem är det hon vill locka?Hon är ju så duktig. Hon har ju en sådan stor röst. Men någonstans måste det ha gått snett, på allvar. Fast det är ju inte konstigt. Livets Ord och Runar, say no more.
Ibland så lyssnar jag faktiskt på en dänga med just Carola, det är knappt jag vågar säga det högt. Det är från tiden då det begav sig, när det var pop och disco och fortfarande lovande. No hideaway/ for the runaway/ every creature of love has excited me/ someone is breaking your heart. Det svänger, fanimej!
Det var på den tiden hon försökte sälja sig till USA.
USA ville inte ha henne. Vi vill inte heller ha henne längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar