Snor och rossel, det är jag det. Äckligt. Äckliga jag.
Samtidigt har våren kommit. Hem från jobbet, krysskörning mellan shortsbeklädda joggare längs Årstaviken, fjorton, femton grader.. Smått otroligt att det så sent som i måndags krävdes tumvantar för att inte fingrarna skulle trilla av.
Isen har gått. Den var så fin, det sista. En stilig, mörknad parkett med stråk i ljusare nyanser. Men nu är den borta. En båt försvann i samma veva, en gammal skorv där i viken. Plötsligt en morgon var den bara borta. Ur isen stack det upp lite bråte, och kättingarna, fortsatt fästa i bojerna på ömse sidor om vaken. Jag såg mig omkring. Var är den? Ser ni inte!? Men det var ingen annan som verkade märka nåt. Märkligt. En hel båt, liksom!
Jaha. Det är väl bara att gå till sängs. Sömn är viktigt, ju. Särskilt som jag ska orka med en tågresa till Gbg imôra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar