satisfaction

Jag firade födelsedag i Göteborg, med tjejerna och A Camp. Spelningar är ju alltid kul och denna var i konserthuset. Stiligt och fint, men sittande? Kändes på något vis fel mot bandet, hann jag tänka - innan jag lurade till i mina sköna fåtölj. Å andra sidan hade de väl säkert valt själva, A Camp, alltså. Lokal med sittplatser. Det verkade bara rätt trist att som band få stå inför ett helt stilla folkhav?

Fast i sista låtarna brände det faktiskt till lite; Nina P lockade folk på fötter och en och annan syntes svänga med i takten och till och med sjunga lite.

I GP utdelades många fyrar och fina omdömen. "Råare rock live", eller något åt det hållet. Det låter jättebra, men jag undrar, råare rock? Var vi på samma konsert? I mina öron gick tre fjärdedelar av framträdandet i 60bpm; rena sömnpillret. Men visst, proffsigt och snyggt, och lite imponerad av Nina P blev jag allt. Hon hade faktiskt kraft i stämman, och det lät rent och snyggt. Lovefool-days are gone, jippie!

Men råare rock.. Jag vet inte. Möjligen på den här tiden:
http://www.youtube.com/watch?v=PVl9ndUqRSk

Nja. Fredagens flesta fyrar får, om jag får bestämma, gå till pizzan och strawberryshaken på Fratellis. Yum! Och till lille Ville, förstås, som bar mig upp till storstan - och hem med, för den delen. Han är fin! Och väldigt dammig.

Men varför är jag vaken nu, mitt i natten? Ja det undrar jag med, lite.

Men det är nog att jag varit lite orolig. Han skulle springa stafett, min Lars, Ursvik Ultra. På natten. Men hans ben var så ont, hur skulle det gå? Men han ringde nu, nyss, glad i rösten, det hade gått bra! Benet bar! De femton kilometrarna hade avverkats i rask takt och en och annan placering plockats.. Titta in här under morgondagen för att se hur det gått för laget:
http://teamrockrunners.blogspot.com/

Så, först kunde jag inte sova för jag var orolig.. Och nu kan jag inte sova för att jag är glad!

Och hungrig, lite.

Smörgås och mjölk?

.