Det luktar "gå-ut" i trappuppgången. Parfym, lätt slöjad av rök. Man kan nästan höra dem ännu, festfolket; fnitter och klackar, uppför trappa, nedför trappa, och om igen. Killarna som håller porten på glänt, ölburk i näven och cigg i mungipan. Det klassiska kisandet mot röken. Vaxat hår.
Det har inte varit så mycket utgång på sistone, för min del. Jag har inte saknat det heller, det finns annat, roligare. Men dansa vill jag! Ett danspass på gymmet, om inte annat. Roligt behövs! Spring och cykling är bara motigt, motvalls, motlut.. det är så ibland, det är så just nu.
Lite roligt måste man ha.
.
Jag minns en bok som fanns i hyllan när vi var små, den var i form av ett hus, ett lägenhetshus. Väl uppslagen kunde man titta in hos de olika familjerna. Det var en fascinerande tanke. Jag hade aldrig bott i lägenhet, kände ingen som gjorde det.
Nu bor jag i lägenhet, och har inte en aning. Om vilka de andra är, om vad de gör. Man skulle ha en såndär bok!
Fast lite vet jag, förstås. Som att festerna oftast är i tonårsfamiljerna, på min våning eller en trappa upp. Föräldrarna verkar toleranta.. eller ofta bortresta? Ovanpå mig, ett yngre par; killen i fjunig mustasch och tjejen tantkappa. Högst upp en ensam man som joggar ibland och gör armhävningar på gräsplanen ibland.
Det är inte mycket att veta efter fem år.
Å andra sidan vet de väl inget om mig heller? De kanske tänker att jag är Kånkaren. För ofta kånkas det väskor, stora ryggsäcken, skidfodral, sopor. Eller så är jag Cyklisten, eller Joggaren II? Eller hon som plinkar på gitarr och sjunger falskt? För det hörs säkert. :-)
Jag vet inte.
Och jag skiter i det.
Trevlig helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar