måndag 31 maj 2010

desperate housewife?

Det är mycket man ska kunna som husfru. Ena dagen blommor och blader, andra dagen riva väggar. Men roligt är det! Och, förhoppningsvis, ännu roligare när det blir klart. :-)
.

Det är en fin lägenhet vi har, även om det behöver tapetseras och grejas lite varstans. Öppen och ljus och rymlig (trots liten storlek), med lummig gård och nära skogen. Perfekt för oss naturfôlk.
.

Nu längtar jag bara till imorn, när Lars kommer hem. Man har ju liksom vant sig, vid att vara två. :-)
.

Nattinatt och ha det gôtt!

ssSs







fredag 21 maj 2010

(s)kohandel

Den här veckan har jag lärt mig att fynda skor från England. Årets ranson av Asics till mig och Converse till Lars, till ett pris som sammanlagt underskrider kostnaden för ett par Asics 2150 här hemma. Med frakt och allt! I'm amazed.

Så, vet man bara vad man är ute efter, kolla in http://www.amazon.com/uk
Leverans inom en vecka!
.

Den här veckan, eller snarare, idag, har jag också luktat på den mest stinkiga disktrasa som någonsin existerat. Det var verkligen helt groteskt, jag dog nästan! Vet inte än, men mjölk misstänkes, massa mjölk; i kombination med "spillig" tonåring. Och gassande sol på det.. Fy fan i helvete!
.

Den här veckan är jag också väldigt glad över att det plötsligt blev sommar! Bara sådär! Det grönskar och doftar och vi har hört göken och jag har haft min första fästing och det går att cykla och springa barbent och -ärmat.. Visst är det underbart!
.

Den här veckan har jag även sökt hantverkare för att få hjälp med tapetsering och målning av vårt rosa rum. Vi har fått nog av rosa nu. Först hade jag en engelsman på tråden, han verkade bra men hade inte en minut över förrän i augusti. Så fick jag tips om en algerier men han skulle vara så svår att prata med.. så googlade jag istället lite och hittade en firma som lät stabil och bra, med ett svenskklingande namn. Så mailade jag fram och tillbaks med firmamannen och det verkade schysst.. men nu ringde han upp och gissa om det blev språkförbistring de Luxe. Det svenska namnet var inte alls svenskt utan kanske kurdiskt. :-) Nåja. Jag tvivlar inte på att han kan tapetsera, men det är ju ändå en fördel om man förstår varandra när det gäller kostnader och avtal och vilket förarbete som behöver göras.. Jaja. Det blir säkert bra.
.

Men nu orkar jag inte skriva mer, inte den här veckan i alla fall. Just nu har jag hemmamyskväll helt allena och ska sätta mig och stirra på teven en stund. Och kanske äta något gott! Popcorn?

Gokväll!

onsdag 12 maj 2010

weak as I am

Den här våren har förkylningarna duggat tätt och det blir ingen ordning med någonting, iaf inte på träningsfronten. Det ska väl bli bra så småningom, det fattar ju jag med, men just nu och här så är det bara så jävla dötrist! Som grädde på moset är jag blekare och glåmigare än någonsin, folk måste undra vad som hänt. Jag gör det iaf!

Det är synd om människorna, som man säger, om man heter August. Eller So-Fia.

Och annars då? Jo, vi har sett Jace, oh-Jace, och jag fick en cd, signerad och allt. Konserten var egentligen ganska trist; långsam, låtarna lät lika.. Visst, de var duktiga, duktiga musiker, skön sångarröst, men jag tröttnar när det inte finns någon action. Först när Bad Things äntligen kom, brände det till! Och vid extranumret, en Stonescover..

Men varsågod, det äckeltuffa introt (hoppas ni hör låten, jag gör det inte här! Högtalarlöst):

http://www.youtube.com/watch?v=vxINMuOgAu8


Och såhär såg han ut på riktigt:

torsdag 8 april 2010

springtime

Vår, det är ju det bästa! Och påsken, en av de trevligare helgerna - i alla fall i år! Snö, sol och snowboard, grillkorv och gott sällskap.. what more could u ask?
Hovfjället, det var några år sedan sist. Men det var sig likt! Man åker brant-avsats-brant-avsats-brant, och sen liften upp igen. Det går rätt så fort, att åka ned alltså. Liften, däremot, är långsam. Alldeles extra högt går den med, över ett gatt, och man får inte den minsta lust att hoppa ur stolen. Inte jag i alla fall.
.
Och nu orkar jag inte skriva mer!
//S



torsdag 18 mars 2010

stjärnor på slottet

Det var alldeles fullt av stjärnor igår, vid slottet, så vi for dit. Och minsann! Där var de, alldeles livs levande; Charlotte Kalla, Marit Björgen, Petter Northug, Emil Jönsson, Marcus Hellner! Axel Teichmann och Cologna-mannen (visst är det ett vackert namn?!). Magdalena Pajala och Justyna Kowalczyk. Det är ju nästan som om man känner dem lite på riktigt, efter många kvällar tillsammans i tv-soffan (de var förstås i tvn och jag i soffan, men ändå!). Men jag är lite förvånad, för de är små människor, nätta. På tv ser de ju så grymt stora och starka ut! De är förstås grymt starka ändå, men... mindre!

Eller så är det man själv som är stor. Så kan det ju också vara.

Vi såg förresten Tomas Wassberg också, men han var precis lika skäggig IRL som på tv. Han är visst spårman nuförtiden och stod vid sin tråkkemaskin, med bister uppsyn. Förstås.
.


Sedan lurade jag med en ganska så skeptisk Lars på hans livs första spinningpass. Man fick låna pulsklockor och jag märkte direkt att det gick hem, jävlar vad han körde, det blev en sjö under cykeln. Jag tog också i, ganska ordentligt, men blev lite sur på mitt ur som först hakade upp sig på 62 och sedan 167. Hrmph!

Och idag har vi sprungit. Men det går dåligt, jag är stel, så stel. Ont gör det!

Nu ska jag lägga mig! Nattinatt.

/S


Ps. Här får ni se en härlig bild från förra lördagen, en verkligt perfekt dag! Östkusten har sin charm, trots allt.


lördag 6 mars 2010

vinter 2010

Tjugo minus, klockan tjugo över sju, på väg till jobbet. Visst är det vackert? Notera rännan i isen! Full av isskärvor (som tyvärr inte syns här). Stadshuset! Storkyrkan, Riddarholmskyrkan och Tyska kyrkan!

Det är allt en fin stad ändå, det här.

Just på bron ser jag också varje morgon ett gäng lustiga personer. Det är Långa Farbrorn med portfölj och långa kliv, tanten i svartvit-rutig kappa och röd jokerhatt, och så min arbetskamrat förstås, hurtig och rask. Jag brukar plinga och ropa godmorgon.

Rätt gemytligt, är det, där på bron. Då har man inte heller så långt kvar, när man är där. För det är en lite jobbigare cykelväg än jag är van från västkusten; mycket mera backar och bitvis en jävla massa trafik. Och så lite sisådär med plogningen.. Fast det har blivit bättre!

Men nu hör jag att min L håller på att go wild med gitarren, I'd better save it!

Vi hörs.

söndag 28 februari 2010

bad day

Så blev det tö, som så många längtat efter! Vår! Tre plus, regn, decimeterdjupt slask och tjocka, visst är det härligt? Underbart för alla frusna människokrakar.

Eller bara jävligt dötrist. Tötrist! Om någon skulle fråga mig.

Och, till sist, ett soundtrack för idag, eller för alla möjliga dagar när livet är besvärligt. Så som det kan vara för oss tjejer ibland:

Spilled the coffee
broke her shoelace
Smeared the lipstick on her face
She slammed the door and said I'm sorry
I had a bad day again

http://www.youtube.com/watch?v=WeHxltQRi5E

Fullt av nödrim och.. tänder! Som synes.
___________________________________________
För övrigt vill jag bara säga att det inte alls är särskilt trist, över huvud taget. Livet alltså. Det är bara vädret som suger elefant!

Men nu måste jag heja fram femmilarna på tvn. Tjing!