tisdag 16 juni 2009

fröken fräken

Fryken. Inte fullt så söt.

Ja, det var en värmländsk helg, den som just passerade. Värmländsk och trevlig. Det var Stadsloppstider och babytider. Och gräsklippningstider.

Loppet gick bra; ett litet personbästa.. äntligen! Och babyn var söt, vännerna glada - och stolta, inte minst! Innan babyhållandet fick jag förresten både mat och öl, det var inte alls dumt.

Gräsklippandet gick det också, om än trögt. För mina fötter låg en treveckors vall och en mycket trött gräsklippare, ingen god kombination! Klipparen tugg-tugg-tuggade och dog, omåomigen. Till slut dog den en gång för alla och då fick grannens Husqvarna rycka in.

Sedan hände inte mycket mer än en promenad längs Fryken, som för dagen var mulen och ogästvänlig. Inte det minsta Fröken Fräknig, eller Lövens Långig, för att säga som Selma. Men det var fint ändå. Jag hittade två bra mackastenar och kastade en fint och den andra helt åt skogen. Kasta macka är förresten min enda dolda talang.
.
Men imorgon, då blir det äventyr! Min käre, och hans barn - nu kommer de, äntligen! :-)

tisdag 9 juni 2009

the outsider


En fin park med märkliga statyer. Vackra, en del. Men otäcka, många. Vad är det för något, det här? Förintelsen, på höjd? En dödingfallos? De ligger så konstigt, vridet. Slappa kroppar, hängande huvuden.

Men solen skiner ju. Och medan småbarnsföräldrarna trillar vagnen ligger vi i gräset, jag och A, och pratar om Livet. Vilka vägar det tagit, och varför. Ödet? Det är ett år sedan vi senast sågs och mycket har hänt.

Omtumlande, men på ett bra sätt. Tror vi.

En bit bort kastar ungdomar frisbee, dricker öl. Andra övar parkour; svingar i trädgrenar, forcerar murar, gör frivolter. Det är skönt att ligga där i gräset. Solen värmer. Det är precis som vanligt, men ändå inte.

I det här sällskapet, bland några av mina allra närmaste.. känner jag mig plötsligt utanför! Jag längtar hem, och till min L.

Och jag kommer att tänka på den där ynkliga skatan därhemma, den som blivit plockad både på stjärt och rygg och hopplöst hoppar fram. Jag är som den, ibland.

Men annars är det bra.

Snart är jag hemma.